Solen skiner ute och har gjort så hela veckan. Dessvärre mår jag riktigt dåligt och har inte gjort många knop. Var hos läkaren i tisdags och fick antibiotika, men vet inte om det hjälper något nämnvärt. Mitt huvud känns som en stor cement klump som inget hellre vill än att falla ner på kudden, dra täcket över sig och inte gå upp igen. Fick även några andra gojs mediciner, som jag med handen för näsan sakta men säkert sväljer ner.
Så just nu känns allt rätt dystert, med tanke på att jag hat två stora test snart och ingen ork att läsa. Känner mig så fruktansvärt snurrig varje gång jag försöker resa mig upp.
Har bosatt mig i min nedsvättade, nedsmulade säng och har ingen motivation att lämna den igen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Älskling det låter ju riktigt förförligt detta. Då jag och alla din läsare säkert hoppas på att du snart är på fötter igen och skuttar vidare på din äventyr nere SA. JAg hoppas det iaf. kÄnns som alltid kommenterar först... Du har dig en stalker--ME :-) Men det hoppas jag att du tycker är ok. Sakanar dig och önskar dig frisk tills imon. så du kan plugga till dina tentor och klara dem, och det vet jag att du gör. du är bäst. puss från mig i vxö
SvaraRaderaHoppas du snart är på bättringsväg. Aldrig kul att vara sjuk men ändå värre när du är så långt iväg. Allt är bra med vovarna, Tessie löper och även om man är kastrerad hane så har man vissa känslor kvar kan jag berätta. Denna helgen tar vi dom med oss till Pilås, hoppas på fint sensommarväder.
SvaraRaderaKrya på dig.
Kram Carina o Thomas
Stackars dig! Vi hoppas du snart är på benen igen!
SvaraRaderaKramar från Leif och Eva-Marie